För två entreprenörer i Brooklyn börjar vinster på och utanför planen med samarbete

Elle Clay visste att både Playground Coffee Shop i området Bedford-Stuyvesant i Brooklyn och dess ägare Zenat Begum var speciella från stunden då hon gick in i kaféet.

"Jag är lite av en kaffesnobb [och] brukade gå runt mellan olika kaféer i området", säger Elle. Det här besöket handlade dock inte bara om gott kaffe. Hon hade nämligen sett Zenat på Instagram och blivit inspirerad av hennes arbete. "Jag gick in och frågade efter [henne]. Jag såg mig omkring och tänkte 'oj, det känns annorlunda här inne'."

Zenats Playground är inte som andra kaféer. Det har blivit en lokal samlingspunkt sedan det öppnade 2016. Här serveras inte bara gott kaffe, som Elle skriver under på, utan kaféet håller också i poesihögläsningar, workshops, radiosändningar och bokbyten (det är fritt fram för grannar att lämna eller ta en bok). Under det senaste året har Playground också deltagit i ett lokalt kylskåpsinitiativ som lanserades i hela New York City, då grannar donerar mat och vem som helst får ta vad de behöver.

Zenat lärde sig hur man driver ett eget företag av sin pappa som ägde en järnhandel på samma ställe i 20 år. Elle vet också vad som krävs för att leda och driva ett projekt från grunden. Hon är grundare av produktionsföretaget Wild Child NYC med fokus på experimentellt berättande och berättelser om marginaliserade grupper. Hon har en egen podcast och har arbetat med många olika projekt inom film och ljudproduktion.

Elle och Zenat delar en kärlek för deras område i Brooklyn och community-aktivism, och de är båda passionerade för sina företag. Allt det gjorde att de samarbetade under events vid Playground-området. Här diskuterar de hur de bygger framgångsrika team runt sig för att stödja communityn och vilken roll som basketen (ett annat gemensamt intresse) har haft i deras arbete.


Elle: Zenat, sedan jag först träffade dig har du fokuserat på ditt område. Du har alltid jobbat för din community. När covid-19 slog till stod Playground verkligen ut i mängden genom att gynna communityn och bidra med resurser till protestanter, men också mat i kylskåpen. Jag vill inte säga att du gick över till att göra något nytt, eftersom du alltid har jobbat med communityarbete, men hur gick du över från att jobba inuti butiken till att jobba utanför den?

Zenat: En gammal vän från high school gav mig idén att skaffa ett community-kylskåp. Jordbruksmarknaderna har överproducerat grönsaker och livsmedel under de senaste månaderna. De har bara gett bort dem eller gett dem till livsmedelsbanker. Jag bad om hjälp här och där och plötsligt så var vi igång. Sedan började jag träffa Playground-stammisar och lokalbor som plockade från frysen varje dag. De var en blandning av servicearbetare, personal inom kritiska yrkesgrupper, byggarbetare och personer som driver förskolor och inte kan sluta jobba eftersom det skulle kosta dem för mycket ekonomiskt. Medan jag pratar med dig tittar jag faktiskt på kylskåpet. Nästan tio personer har kommit förbi under den senaste timmen för att lämna eller ta saker. Projektet har verkligen gått jättebra. Det har såklart uppstått problem på vägen, som med många projekt... Men man måste jobba vidare förbi det eftersom den övergripande visionen är att ge mat åt personer under en tid då det verkligen behövs.

Elle: Hur jobbar du med problemlösning och hur leder du ditt team när ni stöter på problem?

Zenat: Det uppstod ett stort problem när jag insåg att: "vänta, jag har lagt all min tid på [community-kylskåpen] och jag har ett helt kafé att sköta". Om jag vill att Playground-personalen ska förstå mig och kommunicera effektivt med mig måste de [också] involveras. Så alla var ombord och förstod att problem är en del av resan. Problemen har varit en bra påminnelse om att hålla sig ödmjuk.

De personer som man ofta inspireras av är personerna i sin omgivning, eller hur? Hur bestämmer du vilka slags personer eller vänner som du tar in för att hjälpa dig att förverkliga din vision?

Elle: Jag tror att mycket baseras på känsla. Det har att göra med energin mellan mig och personen. Jag kan säga att vi två fungerar väl ihop eftersom vi båda är jordtecken. Jag är stenbock och du är jungfru.

Zenat: Vi har fötterna på jorden.

Elle: Vi förstår hur vi arbetar i tandem. Men jag tror också att det handlar om personer som inspirerar mig. Jag tror det handlar om att kunna se potentialen av att skapa något tillsammans, men också om deras energi och vilken våglängd de är på. Om de är tillgängliga, exalterade och engagerade.

Zenat: En del av att vara teamledare och också en teamspelare är att känna till andras styrkor och svagheter och hur man kan uppmuntra och lyfta andra, men också att jobba runt sådant som de kanske inte är intresserade av eller inte ens har någon kunskap om.

Så Elle, när du jobbar med de du samarbetar med, hur lägger du upp arbetet inom teamet?

Elle: Jag tror att jag lär mig av varje projekt. Det är det som det handlar om. Basket är livet. Efter att ha varit basketspelare, basketcoach, [producent] och produktionsassistent vet jag hur man tydligt kommunicerar med personer så att alla alltid är på samma sida. Det handlar verkligen om teamet. Om mitt mål är att vinna och jag ser att en lagkamrat kanske inte jobbar lika hårt som jag vet att de kan, måste vi undersöka det. Vi måste kolla hur vi kan kalibrera om och strukturera om ansvaret.

Zenat: Berätta vilka dina styrkor och svagheter är när det kommer till att hantera ett team? Hur har du lärt dig att komma över svagheterna?

Elle: Jag tror att en av mina styrkor som producent är att jag tror på min vision. Jag kan inte få mitt team att förverkliga min vision om jag inte ens litar på den. Min svaghet är att tydligt skilja på vänskapliga och yrkesmässiga relationer. Och att jag inte ska ta saker personligt. Jag är känslig och kritik kan kännas som ett avvisande, eller så kan det kännas elakt. Jag har behövt anpassa mig till och hantera att kunna lita på relationen jag har till personen och att de ger mig feedback så att jag kan bli bättre.

Zenat: Jag tror det tyder på vilken karaktär man har när man kan jobba med personer som är väldigt annorlunda än en själv och fortfarande skapa något fantastiskt och radikalt. Det handlar om de berättare som du kommer att träffa i framtiden och att perfekt kunna fånga deras berättelser ur ens eget perspektiv.

Elle: Det finns ingen kemi som är bättre än den du har med ditt team. Alla har sina roller men ingen tvekar när det uppstår stunder då de behöver visa framfötterna. Och det är så man vinner mästerskap!

Zenat: Absolut. Jag tror det är viktigt eftersom det betyder att man förstår att [vinster] kommer på många olika sätt. [De] kanske inte händer under ett event då allt är fantastiskt, utan kanske en dag då någon lämnat en recension och skriver: "Playground har det bästa kaffet". Det känns organiskt, eller hur?

Elle: Det är verkligen organiskt. Det handlar om att fokusera och förstå vad visionen är och hålla med om att alla ska jobba mot att förverkliga visionen ordentligt.

Zenat: Innan du skapar din vision måste du skapa grunden för den. Du måste sätta saker på plats för att kunna skörda din vision. Jag gillar att tänka på allt som att odla saker. Vi är människor som behöver mycket kärlek och omsorg. Om vi skyddar oss från människorna runt oss fungerar vi inte effektivt. Det leder inte till en positiv upplevelse för någon.

Elle: Man måste ta hand om sig själv om man verkligen ska ta hand om andra personer.

Zenat: Hur har du tid att samla dig själv innan du börjar jobba?

Elle: Jag jobbar fortfarande på det. Just nu tror jag att vissa har haft mycket tid till att lära känna sig själva på en annan nivå genom att hantera en överväldigande känsla gällande det som händer just nu. Innan allt det här tror jag inte att jag prioriterade att tänka på hur jag skulle skydda mig själv. Hur återställer, återhämtar och återhåller eller skapar jag någon sorts balans? Under de senaste månaderna tror jag att mitt tempo har varit långsammare, men mer stadigt. Jag har försökt komma på hur jag kan börja göra bra saker, som att ta hand om mig själv, gå på promenader, träna och meditera.

Zenat: Jag är säker på att du spelar basket.

Elle: Visst gör jag det. De är inte redo för mig här omkring.

Zenat: Jag har inte sett dig på planerna.

Elle: Jag delar det inte på Instagram eftersom jag är lite rostig, men jag spelar igen.